Idag har jag spenderat dagen med Gipsy Kings i lurarna, på väg till jobbet, på väg hem och på min power walk…så då fick det bli ett flamenco-inlägg.

Förra sommaren när jag var i Barcelona så var jag och kollade på en flamenco-föreställning. Och jag driver inte när jag säger att det var något utav en religiös upplevelse. Det var så gripande. I en liten, ganska så sjaskig bar, stod en liten scen. På scenen satt fyra män och spelade musik  och en kvinna och en man turades om att dansa. Det var passionerat, mörkt, sensuellt, sorgset, hypnotiserande, kraftfullt och slående vackert på samma gång. Och jag bara satt där och gapade…Så har ni chansen att se flamenco så ta den! Gå och se!

Hur nostalgiskt??

Annonser